Någonting är fel

Jag har något slags virus. Det är därföe min blogging-spree kom av sig (där fick du för din uppnosiga kommentar, Sonja). Nu är jag hos Mattias och passar således på att förklara min bortavaro för alla mina fans. Keep on kommentating, och för all del, läs igenom min gamla blogg i brist på uppdateringar. Den är asball.

Rysliga saker

Något av det fulaste mest perversa som finns är sådana där pannband som vissa föräldrar sätter på sina flickbebisar. Sådana som sitter runt huvudet med en liten rosett där fram. Jag hittade massor med bilder, men känner att jag kanske inte borde hänga ut folks barn sådär utan vidare. Jag borde ringa direkt till soc istället. Undrar om det är ett giltigt skäl att omhänderta barnet?
-Hon hade en tröja med "prinsessa" på och ett pannband, vi måste ingripa direkt! (säger socialarbetaren till sin kollega).
Det är fruktansvärt.

I lost my self, I lost my self control

Jag ska fan inte hänga på forum. Jag blir helt tokig. Alla människor är ju som bekant idioter och när ointelligenta människor skriver ointelligenta inlägg och svar blir jag helt galen. Det börjar surra i händerna och fingrarna domnar. Det flimmrar framför ögonen och susar i huvudet. Jag kan inte ansvara för mina ord och det är tur att personen inte sitter framför mig. Det är inte särskilt konstruktivt. Det är nog bra att jag inte har körkort, gud vilken road rage jag förmodligen skulle sitta med.

Typ såhär kommer jag bli.

Vem vet vad semestern har i sitt sköte

En och en halv vecka kvar till semester sätter sina sköna klor i mig. Dock bara fyra och en halv arbetsdagar kvar. Men jag har inte säckat ihop för det. Nejnej, jag jobbar lika hårt som alltid. Till exempel sitter jag på jobbet nu och funderar på hur man kan formulera rutinerna kring telefondokumentation. Det låter väl arbetsamt om något. Dessutom har jag svarat i telefon och skrivit in en patient. Och fikat. Puh, jag vet inte om jag klarar resten av dagen. Tur att jag slutar två i morgon.




Min nysminkad-med-mycket-mer-smink
än-vad-det-ser-ut-som-och-vad-jag-är-van-vid
måste-spärra-blick. Aka Psycho-ögera.

Dagens Familjeliv

Frågan var:
Fick du bristningar/strior på magen när du var gravid?
Det var en omröstning om huruvida man fick bristningar och om man smorde in sig med någon speciell kräm.

Mitt inlägg i tråden:
Jag smorde in magen med en speciell salva som en naken kvinna från Borneo blandat under månen samtidigt som hon menstruerat fritt ner på jorden under henne. Den innehåller fårplacenta och livmodertappen från en mogen älg.Jag fick inga bristningar.

Valkyriahs genomtänkta fråga till mig:
På riktigt?låter lite .... äckligt,skulle nog hellre få bristningar än smörja in mig med den smörjan

Stockholm i mitt hjärta

Jag har fått utstå spott och spe för att jag uppdaterar så sällan. Kanske är det så att jag har ett liv utanför bloggens värld? Eller kanske inte.

Jag var i Stockholm och hälsade på Kajsa. Där fick jag bland annat lära mig att jag har psykotiska ögon när jag är nervös, att har man bara en Kirby är man utom all fara (for real! Den är skitbra, suger bättre än alla, inte större än ett A4 och klarar till och med att suga mjället ur Kristoffers hår) och att man inte ska bråka med Paloma. Då får man smisk.

Det var hemskt kul att träffa Kajsa (borde hitta på ett kul och underfundigt smeknamn på henne. Förslag mottages!). På torsdagen fick vi (La Familia, jag och Mattias) bevittna något av det vackraste jag sett. En man vid namn Abbas kom på hembesök med sin Kirby. Han sög och sög. Polerade golvet, dammade lampan, skummade skum (97%luft, 2% vatten, 1% specialschampoo) och sug-kammade hår. Det allra, allra bästa är att det finns bildbevis. Abbas stannade 2½ timma för att verkligen demonstrera The Power of Kirby. Kajsa var sjukt engagerad hela tiden. Efter att Abbas talat om priset (33000-extra billigt om man slog till på direkten, annars kostade den 39000)skulle han ge paret lite tid att diskutera saken, så han gick ut och rökte, gick på toa och kom tillbaka med öppen gylf. Sen sa han till Kristoffer:

-Krister, du kan köpa den till din fru i present.

Kristoffer såg livrädd ut. Förmodligen fick han en inre bild av vad hans fru skulle göra med honom om han köpte en dammsugare för 39000 i present till henne. Fantastiskt roligt.

På fredagen gick vi ut och svängde våra lurviga. Fast vi svängde dem inte alls egentligen. Dessutom är mina inte alls lurviga. Jag har nämligen köpt en epilator (bör uttalas som "collector" i ett visst Simpsonsavsnitt). Det var säkert jättekul och jag har mängder av partybilder från kvällen. Tyvärr har jag ju så dåligt minne...hrm...såatte...jo eh, jag minns inte så mycket...En flarra bärs kostade 24 pix, det kändes billigt.

Kajsa är Make-Up Artist (flådigare benämning på sminkerska) så hon sminkade mitt annars så amatörmässigt HM-smink-kladdiga plyte. Det blev en fin syn. Jag kände mig lite som en docka. Ännu en gång visades mina psyko-ögon när jag var tvungen att liksom spärra lite för att mycket smink ger den känslan. Känslan av att man måste spärra alltså.

Allt som allt var det ett lyckat besök i Stockholm, eller i Huddinge för att vara noga. Det var trots allt där vi var mest. Familjen Olivemark-Grav är en skön samling och nu när Abbas snart ska flytta in kommer allt bli perfekt.

Paloma är skitglad över att hon får äran att bevittna Kirbys stordåd. Abbas i bakgrunden.

Barnens ögon lyser som på julafton när de ser skummet. Som mest faktiskt är luft *imponerat sus*

På Kajsas balkong...eller i Big Brother huset?